Februari

Att ha en Rumän är inte alltid lätt. Då hon har sin egen vilja och trotsar sig riktigt ordentligt till och från vill man bara sätta sig ner och gråta. Men sen kommer man på hur underbar hon är och att det trots hon visar är ju egentligen inte så konstigt att hon visar.

Hon blir 8 månader, enligt passet, 15/2. Vem vet vad hon upplevde tills det att dom på Dinas Ark tog in henne och hennes bröder till sin organisation. Hur van är hon att bo i en lägenhet tillsammans med en liten katt som sällskap? Med tanke på att hon hittades i en park, vem vet hur länge hon varit där och hur hennes situation sett ut innan.

Men vi tar dag för dag. Ibland får vi lite bakslag men oftast går det framåt.

Idag va vi ute med grannen och hans två hundar och hon var totalt omöjlig. Hon lyssnade knappt på mig och jag var tvungen att bli arg på henne. Så hör efteråt har jag jätte dåligt samvete över det. Men jag gör ju inte illa henne utan jag tar tag i henne och tillrättavisar henne. Jag hoppas hon lugnar sig snart så det går att träffas flera hundar samtidigt utan att hon blir helt uppått väggarna som hon blev ikväll.

Annars rullar dagarna på. Hon får mat två gånger om dagen. På eftermiddagen får hon en riven morot i maten för att försöka stabilisera magen då hon varit lite lös i magen. Hon får även lite Zylkéne varje dag då hon verkar vara väldigt stressad över att min granne kommit upp och hämtat henne. Men han hade sin hund med sig i början så jag tror att det var det som gjorde att hon kissade i sängen.

Sen hon började få Zylkéne och jag köpte kompostgaller för att spärra av sängen med så har hon inte kissat inne nångång. Hon har sin filt framme och den har hon aldri kissat på. Sen har ju grannen slutat ta med sig sin hund upp när han hämtar henne. Så jag tror att allt har spelat stor roll.

Om en timme ska vi ut på sista promenaden för ikväll. Jag jobbar förmiddag den här veckan så klockan ringer 03:30 imorgon. Då blir det upp och ut för en morgonpromenad.


Min fina tjej


<3 <3 <3

Kommentarer
Postat av: Mia

Hej!

Jag har också en omplaceringshund. Det tar oftast ungefär 1 år för att komma helt i ordning med en omplaceringshund (i snitt alltså). Men efter det året med massa slit så har man världens underbaraste hund. Kämpa på!

Kram

2012-02-09 @ 19:38:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0